Det är härligt med folk som känner en. En sen kväll ringde min granne och sa att det stod ett gäng stolar med en "Varsågod"-skylt på sig vid vägkanten vid en stuga en bit bort och att jag nog borde kolla in dem. Jag promenerade förbi och kikade och tänkte att jag nog inte borde skaffa mig fler möbler, det svämmar snart över här hemma redan som det är.
Men jag kunde inte släppa tanken på den där fina rottingen och de där överblivna men himla fina tygslattarna som jag visste skräpade i verkstan, så efter att ha funderat en natt slängde jag in två av stolarna i bakluckan när jag passerade dagen efter. Två stolar av fyra, det kunde jag väl ändå få plats med hemma. Och med ny stoppning och lite färgglatt tyg så hade jag skaffat oss två nya stolar till matplatsen. Senare åkte jag förbi för att hämta de resterande två också men då hade de redan fått åka iväg till soptippen, SÅ synd!
Men från att ha varit lite tveksam till att älska dem, det tog inte mer än ett par timmars jobb!
Innan. Stoppade med sittunderlag, i sommarstugerutor.